Då var vår tid som ett par över. Känns konstigt samtidigt som det är fruktansvärt befriande! Visst kommer det att kännas tungt vissa dagar, men överlag tror jag att det är det bästa som kunde ha hänt oss just nu. Nu kan vi istället jobba oss fram till en riktigt bra kompis relation istället.
Och nej, vi har inte tänkt så långt som vad vi ska göra med huset och såna dylika saker ännu. N är på jobb på sjön, sen tar vi itu med allt när han kommer hem.
